Nostalgitripp till kära Ollin-maja

För 50 år sedan byggde mina morbröder Olli och Bertel samt pappa Torbjörn en stuga,Ollin-maja, i Äkäslompolo.Många glada minnen har vi kusiner därifrån.Vi var alltid väldigt många där samtidigt,speciellt på sportloven och påsken.Vi barn upplevde det aldrig som trångt utan sov gladeligen flera i samma säng.Särskilt roligt och spännande var det att man kunde kika på varandra från "åppisängarna" då väggarna i de tre hytterna inte är byggda ända upp till taket.På så sätt kan värme,luft och snarkningar cirkulera fritt.
I början hade vi varken bilväg,rinnande vatten eller el i stugan.Vi skidade till stugan från Jounis butik i byn,där vi lämnade bilen.De yngsta fick åka i hästsläden tillsammans med väskorna.Stugan värmdes upp av en oljekamin,öppenspis och vedspisen i köket.Maten,som var förberedd hemma,grävdes ner i snön och togs upp vartefter.Vatten fick vi ur källan på gården,det tog tid att gräva fram den och utetuppen.Man fick skida dit tills papporna eller de stora kusinerna fick stigen uppskottad.Mycket snö skulle smältas i bastun ,så vi alla fick tvätta oss efter dagens skidtur.De första åren skidade alla i ouppdragna spår.Det fanns inte ens en handfull stugor då,än mindre uppdragna spår.Jag som hörde till de yngsta då ,fick iallafall skida längre bak i raden ,så spåret var något så när framkomligt.

Från vänster Siv,Åsa,Olli,Pia,Göran,Krister,Bengt och Torbjörn.För 50 år sedan var inte skidutrustningen som idag.Jag kommer ihåg att kusin Bengt(Jansson) hade bindningarna i en plastpåse då vi åkte hem,allt annat hade gått av.Då min skida gick av tog morbror Olli med mig till Jounis butik och köpte nya skidor till mig, då jag blev så olycklig då jag visste att det var knappt med pengar hos oss.Vi hade en skidnäsa av plåt som kunde fästas på skidan om den gick av,den var med på alla skidutflykter.På det sättet kunde man nödtorftigt skida hem tillbaka.

Vi åker iväg från Ollin-maja.Mamma,Siv och Åsa i släden med Elis Kangosjärvi från Nilivaara.Och Siv som alltid  har tyckt synd om sig själv, då hon hörde till de stora som måste skida.

Då jag ännu hörde till den skidande skaran.

Med familjen Nylen.Kom inte kusinernas familjer tog man någon annan familj med sig.Trångt skulle det vara.

Noomi,Malte och Liljan hör till fjärde generationen som får fina barndomsminnen från Ollin-maja tack vare våra föräldrars uppoffringar.Vi är så tacksamma.